Graviditetstankar
Publicerat den

Snart går jag in i graviditetsvecka 38, vilket innebär att bf närmar sig med stormsteg. Jag får frågan om jag är nervös dagligen, men jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Jag är inte nervös över smärtan, för klart att det kommer göra ont. Det är väl ingen nyhet? Jag är inte nervös över att få träffa henne, för jag vet att det kommer vara bästa stunden i mitt liv. Jag är inte heller nervös över att något kommer gå fel, för den tanken vill jag inte ens tänka. Om jag nu är nervös måste det nog vara när och hur allt kommer ske. Vart befinner jag mig? Hur snabbt/långsamt kommer allt gå. Fast jag vill inte heller säga att det är något jag är nervös över. Utan kanske mera nyfiken. Däremot är jag orolig att jag inte ens kommer fatta att jag ska föda när det väl händer.

Under hela graviditeten har jag inte känt av någon smärta direkt. Man har ju hört hur andras graviditeter varit och min är raka motsatsen. Så vem säger att jag verkligen kommer känna av att allt har börjat? Tänk om jag får en jätte mild förlossning. Det är ju ingen som vet. Så det är nog mest det jag är rädd för, att jag inte inser att jag ska föda först det är försent. För det innebär att min pojkvän inte hinner upp hit och kan vara med när hon kommer till världen. Det måste nog vara det jag är rädd för. Att han ska missa allt.

Men nu ska vi tänka positivt, att allt kommer gå bra! :')

(Bilden gör inte magen rättvis, är inte riktigt så stor än. Fast i denna klänning ser magen större ut)



Tidigare inlägg Nyare inlägg